Venjan


Centralt i nordvästra Dalarna men ändå bortom de mest trafikerade vägarna mot Sälen och Mora ligger Venjans socknen som innefattar den norra delen kyrkbyn Venjan och de södra delarna Gävunda, Kättbo, Landbobyn och Finngruvan.

De rika fiskevattnen och bördiga ängsmarkerna har lockat människor hit sedan stenåldern då det finns spår av boplatser och lämningar som redskap och pilspetsar från den tiden. Människorna har levt av skogen, jorden och vattnet sedan dess och och på Venjans museum kan man följa byns utveckling från stenåldern och framåt. Runt Venjan finns flera fäbodar kvar från förr dit man flyttade kreaturen på sommaren. Marken i byn odlades för matgrödor och djuren gick på bete i skogen där blev de vaktade av byns unga kvinnor. För den som vill uppleva ett stort traditionellt midsommarfirande så ska man bege sig till den största fäboden Norrgårdssälen dit alla är välkomna att delta under festligheterna.
Sedan 1500-talet har det funnits bofasta här och historien säger att år 1521 när Gustav Wasa flydde mot Norge efter att ha försökt få dalkarlarnas stöd för att göra uppror mot det danska styret var det kättbokarlar som skickades ut för att skida i kapp honom. Längdskidåkningen är en fortsatt populär aktivitet och det finns skidspår dragna på många platser runt byarna under vintern och vid Venjans AIK klubbstuga finns elljusspår för dygnets mörka timmar.
Historiens vingslag finns överallt då nästan varje gård har en medeltida timmerbyggnad, trakten har varit känd för hantverk som laggkärlstillverkning och inte minst ”Venjansmålet” – den lokala dialekten som är en variant av moramålet med inslag från norska som levt kvar under tidens gång. Passa på att prata med venjansbo för att höra gammalsvenska och se hur mycket du förstår!
Idag är det många som söker sig till Venjan för de vackra och karga tallskogarna som är en av traktens mest artrika och urskogslika skogar där älg, björn, lodjur, bävrar och uttrar bor. De vidsträckta myrmarkerna är kända för den rika tillgången på skogens guld – hjortron – bra år är myrarna gyllene av alla bär. Skogens skafferi är fyllt under bärsäsongen och för den som vill plocka blåbär, hallon eller lingon är det bara att ge sig ut och prova lyckan.
Venjanssjön har långgrunda sandstränder som lämpar sig för bad för hela familjen och för den som vill prova fiskelyckan finns många fiskrika vatten med abbore, gädda, öring och harr. Här brukar venjansborna på hösten lägga not vilket är en typ av nät som man fiskar siklöjan ifrån traditionella träbåtar. Detta görs när vattnet är spegelblankt då man kan skymta vart sikstimmen kommer upp till ytan. Under sommaren anordnas fiskefester där det tävlas i notdragning som lockar många besökare som följs av kalas på knaperstekt sik i tunnbrödklämma.